Varför jobbar vi inte med uppdaterad hållbarhetsdata?
Att jobba med hållbarhet är att jobba med förändring. De allra bästa hållbarhetscheferna är inte bara duktiga inom sitt tekniska skrå, utan även skarpa förändringsledare. Just det att kunna påverka och förändra attraherar många till hållbarhetsvärlden. Man drömmer om de goda resultaten som 100% slavfri choklad (Tony’s Chocolonelys vision), klimatneutral verksamhet om än med fusk (Haglöfs senaste kampanj) och att kvinnor har lika stora möjligheter som män (valfritt företag med en manligt dominerad ledningsgrupp). Det som snabbt blir uppenbart dock, är att stor del av tiden går åt till att förstå var organisationens hållbarhetspåverkan är som störst, vad det faktiskt är man ska förändra och hur företaget taktar mot mål med deadline år 2030.
Det vi saknar i hållbarhetsvärlden är inte vilja, passion eller drivkraft. Det vi saknar är data. Hållbarhetsdata, den data som behövs för att kunna bedöma en organisations hållbarhetsarbete, samlas i de flesta organisationer in när det är dags för årlig hållbarhetsrapportering. Finansiella data, å andra sidan, gås igenom löpande under året. Varför behandlas hållbarhetsdata så här styvmoderligt? Det finns flera anledningar. Datan är diversifierad, eftersom det är en blandning av data från områden så spridda som koldioxidutsläpp från företagets fabriker, korruptionsrisker i leverantörskedjan, jämställdhet på olika ledningsnivåer i företaget och hur mycket pengar som tjänas från olika delar i verksamheten. Att datan är så spridd gör också att det är många människor som behöver vara delaktiga. Ovana, okunskap eller ointresse gör att data många gånger hanteras felaktigt och tillförlitligheten blir låg. När datan samlas in en gång årligen, och delar av den då är minst 12 månader gammal, finns det aldrig ett uppdaterat underlag på ett företags hållbarhetsarbete.
Bristen på högkvalitativ och ofta uppdaterade data, och den tid kompetenta och drivna förändringsledare lägger på administrativa uppgifter som rapportering, är en stor bromskloss i omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Det finns heller ingen anledning att göra på det här sättet. Tekniken har gått framåt i rasande takt de senaste decennierna och det är dags att gifta vår tids största utmaning med teknologi värdig 2020-talet.
Teknik och automatisering har enorma möjligheter att göra skillnad på riktigt i hållbarhetsarbetet. När vi kan säkerställa att den data vi tittar på är korrekt kan vi också göra en bättre analys kring vad vi faktiskt borde fokusera på att ändra först. När vi inte behöver lägga så mycket tid på manuell datarapportering kan vi i stället lägga tiden på att driva förändring. Och när vi får råd kring vad som verkligen spelar roll, då blir data den hjälp vi behöver i stället för en årligen återkommande huvudvärk. För den som jobbar med hållbarhet är det bästa av allt att med hjälp av teknologi blir hållbarhetsrollen en som handlar om förändring och inte administration.
Av: Maria Svantemark, vd SustainLab
Om SustainLab
I SustainLabs plattform automatiseras insamling, bearbetning, analys och visualisering av hållbarhetsdata från vilken typ av datakälla som helst. Vi skapar regler för hur datan ska hanteras så att när nya data laddas upp bearbetas och visualiseras den direkt. Vill du lägga till en emissionsfaktor? Aggregera data från olika marknader? Sortera data så att du kan koppla den till en specifik byggnad, projekt eller avdelning? Inga problem! Dessutom ger plattformen rekommendationer kring till exempel vilken data som är verkligt relevant för varje specifikt företag att samla in, vilka åtgärder som kan tas och hur de skulle påverkar utfallet.
