Jämställdhet och hållbarhet ur ett globalt perspektiv

”Jämställdhet är en lyx som vi i de rika länderna kan kosta på oss. Men det är ingenting för de fattiga länderna.” Så resonerade några svenskar i en undersökning som Sida gjorde för ett par år sedan. Men inget kan vara mer fel. Jämställdhet är ett eget mål på Agenda 2030, men det är också ett perspektiv som ska genomsyra arbetet med alla målen. Hållbarhet och jämställdhet är två sidor av samma mynt. Att arbeta med båda perspektiven parallellt är nödvändigt både i Sverige och globalt.

I den här artikeln fokuserar jag på hållbarhet och jämställdhet ur ett globalt perspektiv. Vi vet att jämställdhet ökar den ekonomiska tillväxten bland fattiga människor. Men att häva fattigdom handlar inte bara om bättre ekonomi. Det handlar minst lika mycket om makten över sitt eget liv och frihet från fördomar och förtryck. Och där kommer hållbarhetsfrågan in i bilden.

De med minst resurser och inflytande drabbas allra hårdast  av klimatkrisens effekter, och bland dessa är kvinnor, flickor och marginaliserade grupper särskilt utsatta. Samtidigt är det dessa grupper som har bidragit minst till krisen.

I undersökningar som olika FN-organ och enskilda forskare tagit fram syns samtidigt att fattiga kvinnor runtom i världen spelar en nyckelroll för resurshushållningen och hanteringen av naturtillgångar. Av jordens 1,3 miljarder extremt fattiga människor (som lever på mindre än en amerikansk dollar per dag) beräknas merparten vara kvinnor. Deras röster och perspektiv behövs för att hantera krisen, men uppmärksammas inte och förbises när åtgärder för att hantera klimatförändringar diskuteras.

Klimatförändringar drabbar fattiga kvinnor och barn värst

Jämställdhetsperspektiv krävs såväl i kampen mot fattigdomen i världen som i lärandet för hållbar utveckling. Klimatförändringar drabbar de som lever i fattigdom värst. Oftast är kvinnor direkt beroende av naturresurser från skogen och jordbruket, medan männen oftare lönearbetar. Det innebär att kvinnorna drabbas hårdare, både ekonomiskt och när det kommer till överlevnad.

Tre exempel på hur kvinnor drabbas hårdare hämtade från Naturskyddsföreningen:

– När vädret blir torrare och regnen kommer allt mer oregelbundet och oförutsägbart drabbas alla, men kvinnorna drabbas hårdast. Det tar längre tid att hämta vatten och ved när torka breder ut sig. Det här är uppgifter som oftast ligger på flickor, vilket påverkar flickors möjlighet att gå i skolan och kvinnors möjligheter att få en utbildning och engagera sig i sociala och politiska aktiviteter utanför hushållet.

– Kvinnorna står för en stor del av matproduktionen i världen (45-80 procent i låginkomstländer). Trots att kvinnorna dominerar som arbetskraft i jordbruket, äger de inte land i lika stor utsträckning som männen. Det gör dem mer sårbara och begränsar deras möjligheter att anpassa sig till ett alltmer oförutsägbart klimat. 

– Kvinnor drabbas hårdare än män av naturkatastrofer. Det beror bland annat på att kvinnor har färre tillgångar som pengar och land som behövs för att starta om efter katastrofen. De har också sämre tillgång till information och nyhetskanaler som varnar för kommande katastrofer, de har mindre rörlighet i samhället och är dessutom mer begränsade av att de tar hand om familjen.  

Länder med större jämställdhet får en snabbare och mer hållbar utveckling

Fattiga kvinnor på landsbygden står ofta i ett mycket nära förhållande till ekosystemen omkring, som visas i de tre exemplen. Dessa kvinnor besitter stor ekologisk kunskap och det finns initiativtagare till ett ekologiskt och etiskt medvetet förhållande till naturen och dess resurser bland dessa kvinnor. Trots det missgynnas kvinnor ofta när det handlar om tillgång till mark, naturresurser, information och beslutsfattande.  För uppnå en mer rättvis resursfördelning och minska skillnaderna mellan män och kvinnor är de viktigt att se till att kvinnor finns med när besluten fattas.  

Vi vet att det ger effekt att ta med kvinnor i dessa beslut. Länder med större jämställdhet mellan könen får en snabbare och mer hållbar utveckling, eftersom allas röster kommer till uttryck och både kvinnor och mäns behov tillgodoses. Att arbeta med hållbarhet och jämställdhet parallellt är därmed nödvändigt för att nå förändring.

Och kom ihåg, hållbarhet och jämställdhet är två sidor av samma mynt!

Av: Julia Strandberg, Inkluderingsbyrån

Källor: https://cdn.sida.se/publications/files/sida29355sv-jamstalldhet-gor-varlden-rikare.pdf

https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/vad-har-klimatforandringar-med-jamstalldhet-att-gora/

Har du frågor om inkludering och jämställdhet?
Kontakta Inkluderingsbyrån och Julia Strandberg för frågor om inkludering och jämställdhet. De bistår i allt från föreläsningar, utbildningar till kartläggningar och förändringsprocesser.

Det här är andra artikeln i en serie om tre. Den första handlar om att jämställdhet och hållbarhet hör ihop. Sista artikeln handlar om jämställdhet och hållbarhet i transportsektorn.